Vi har nu kommit tillbaka fran Chitwan. Det var en marklig upplevelse att komma dit efter 17 ar. Det var inte mycket som var lika.
Vi akte minibuss dit och hem. 8 timmar tog resan pa 18 mil (ca 25km i timmen). Skickar en bild pa bilkon.
Vi har varit i djungeln och sett noshorning, leopard, krokodiler, apor och lite till. En av bilderna forestaller leoparden pa lang hall.
Nu ar vi tillbaks i Bhaktapur och i morgon skall vi aka pa en "tempeltur". Det kommer nog att ta hela dagen. Trafiken ar enorm har. Tror inte att man behover korkort, man kor som man vill, bara man kommer fram. En upplevelse i sig. Pa turen hem idag kom vi nan timme efter en olycka med 5 doda och vi har sett manga bilar som har kort av vagen.
Vadret ar fortfarande lite svalt men i overmorgon flyger vi till Calcutta och dar ar det varmt.
I Nepal ar det valdigt fattigt. Folk bor trangt och primitivt. Aven om utvecklingen gar framat sa ar det bara ett fatal som far ta del av den. Medelaldern ar mellan 50 o 60 ar. Det finns mycket unga manniskor, ca 80% av befolk ningen ar mellan 20 o 30 ar. Arbetslosheten ar stor. Ofta ar det bara en i en stor familj som har inkomst och den ar inte stor. Men mitt i all hopploshet finns har ocksa en livskraft.
Just nu ar har mycket dammigt. De har inte fatt regna pa mycket lange. Till hotellet kommer det en bil varje dag och tankar in vatten..
Bhaktapurs centrum, dar vi bor, ar ett stort museum. Vi fick losa intrade for att bo har o har fatt ett pass, med vart foto pa, for att komma in varje gang vi har varit ute harifran. Bhaktapur ar en oas i kaoset.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar